1. Inledning
Introduktion av Netflix-dramaet “Poksak Sogasuda”
Det nyligen släppta Netflix-dramaet “Poksak Sogasuda” är ett romantiskt historiskt drama som utspelar sig på Jeju-ön. Det har fått stor popularitet vid sin premiär och har ökat intresset för Jeju-ön och dess dialekt, Jeju-dialekten. Skådespelarna i dramat har också blivit mycket populära i Korea och är väl erkända för sin skådespelartalang. Det finns ett uttryck på koreanska som säger “trots att se”, vilket indikerar att skådespelarnas prestationer är så bra att man förväntar sig att deras filmer eller serier kommer att vara intressanta.
Dialekten som huvudkaraktärerna använder i dramat går bortom enbart språkliga element och spelar en avgörande roll i att forma verkets identitet och berika berättelsen och karaktärerna. Speciellt med titeln “Poksak Sogasuda” som exempel, om man frågar personer som talar standard koreanska utan kännedom om Jeju-dialekten vad det betyder, skulle de flesta svara “helt lurad”. I själva verket betyder detta uttryck i dialekten “tack för ert hårda arbete”, vilket kan missförstås om man inte har kunskap om dialekten. Den engelska titeln “When Life Gives You Tangerines” parodierar det berömda engelska ordspråket “When life gives you lemons”, vilket innebär att man ska övervinna svåra situationer med en positiv inställning. Det är intressant att mandariner, som växer på Jeju, på engelska inte kallas Tangerines utan Mandarin, men eftersom Mandarin ofta syftar på det kinesiska språket, antas det ha översatts till Tangerines för att undvika förvirring.
Dramat är inte inspelat på Jeju-ön utan en by byggdes i Andong (en stad i Korea) för att se ut som en riktig by. Hamnen är också en set och riktiga båtar användes för inspelningen. Havet skapades med hjälp av CGI. Tyvärr revs setet efter inspelningen.
Introduktion av Jeju-ön och dess geografiska egenskaper
Jeju-ön, som ligger i den södra delen av Korea, är en ö som bildades genom vulkanisk aktivitet och är älskad av resenärer från hela världen för sin unika natur och kultur. Denna ö, som ligger cirka 90 km från Koreas fastland, är den största ön i Korea och en autonom region med cirka 700 000 invånare. Jeju-ön stoltserar med olika natursköna vyer, inklusive Hallasan (1 950 m) i mitten, över 360 små vulkankullar, vulkansgrottor, vattenfall och kustklippor.
På grund av sin geografiskt isolerade belägenhet har Jeju-ön utvecklat en unik kultur och språk som skiljer sig från fastlandet. Under århundraden har denna ö fortsatt sin självständiga utveckling och skapat en unik kulturell identitet genom utbyte med länder som Kina och Japan, samtidigt som den påverkats av fastlandets Korea. Denna geografiska och historiska bakgrund har haft stor inverkan på bildandet av Jeju-dialekten.
Bakgrunden till att Jeju-dialekten har uppmärksammats
Jeju-dialekten är inte bara en vanlig dialekt utan är också ett språk som UNESCO har klassificerat som hotat av utrotning. Under de senaste åren har det gjorts aktiva ansträngningar för att bevara och föra vidare dialekten. Tidigare har användningen av dialekten begränsats av standard språkpolitik, men nyligen har värdet av kulturell mångfald och lokal identitet omvärderats, vilket har ökat intresset för Jeju-dialekten.
Inte bara genom dramat “Poksak Sogasuda” utan även genom filmer, dokumentärer och underhållningsprogram som utspelar sig på Jeju-ön har exponeringen av Jeju-dialekten i massmedia ökat. Dessutom har efterfrågan på att förstå och uppleva den lokala kulturen djupnat i takt med att antalet turister har ökat, vilket har gjort Jeju-dialekten till en viktig del av kulturella upplevelser.
Jeju-dialekten har, jämfört med andra dialekter av koreanska, särskilt unika uttal, vokabulär och grammatik, och är därför ett viktigt forskningsämne inom språkvetenskapen. I detta sammanhang har Jeju-dialekten blivit ett intressant ämne som visar den kulturella mångfalden i Korea för utlänningar.
https://www.youtube.com/@whats_mean
2. Historik och kännetecken för Jeju-dialekten
Historisk bakgrund och bildningsprocess av Jeju-dialekten
Historien om Jeju-dialekten är nära kopplad till språkets historia på Koreahalvön, men har också genomgått en självständig utvecklingsprocess. Språkforskare har analyserat att Jeju-dialekten bevarar många drag från det fornkoreanska språket. Eftersom Jeju hade en geografisk isolering var den relativt fri från språkförändringar på fastlandet, vilket har gjort att spår av medeltidskoreanska fortfarande finns kvar.
Historiskt sett var Jeju-ön ett självständigt kungarike kallat “Tamna”, men kom senare under kontroll av Goryeo (918-1392) och Joseon (1392-1910) dynastierna. Under denna tid blev Jeju politiskt underordnat fastlandet, men kulturellt behöll den en betydande grad av autonomi. Dessutom påverkades Jeju under den mongoliska erövringen (13-14-talet) av mongoliska språket och genom handel med Kina och Japan.
Under den japanska ockupationen (1910-1945) tvingades användningen av japanska, och efter befrielsen minskade användningen av Jeju-dialekten kraftigt på grund av den statliga standard språkpolitiken. Särskilt efter Jeju 4.3-händelsen 1948 flyttade många invånare från Jeju till fastlandet eller invaderades av utländska personer, vilket accelererade språkförändringarna.
Idag används Jeju-dialekten främst av personer över 60 år, och bland de yngre generationerna används den oftare i blandad form med standard koreanska eller minskar i användning. Trots dessa förändringar behåller Jeju-dialekten fortfarande sina unika kännetecken, och nyligen har olika ansträngningar gjorts för att bevara och föra vidare dialekten.
3. Den kulturella värdet av Jeju-dialekten
Bakgrunden till att Jeju-dialekten klassificerades som ett hotat språk av UNESCO
År 2010 klassificerade UNESCO Jeju-dialekten som ett “allvarligt hotat språk”. Denna klassificering återspeglar allvarlig oro för dialektens nuvarande tillstånd och framtidsutsikter. De huvudsakliga orsakerna till att dialekten klassificerades som hotad är följande:
1. Snabb minskning av antalet användare: Den rena formen av Jeju-dialekten används främst av äldre personer över 70 år. Bland de yngre generationerna minskar andelen som använder Jeju-dialekten kraftigt, och många unga personer blandar den med standard koreanska eller använder enbart standard koreanska i vardagligt tal.
2. Avbrott i språköverföring: I dagens samhälle är det mycket sällsynt att lära barn Jeju-dialekten inom familjen. Skolutbildningen är också centrerad kring standard koreanska, vilket förhindrar naturlig språköverföring.
3. Påverkan av standard språkpolitiken: Den starka språkpolitiken som inleddes på 1950-talet har begränsat användningen av dialekten och uppmuntrat användningen av standard koreanska. Detta har lett till att många invånare på Jeju undviker att använda dialekten i officiella sammanhang.
4. Förändringar i befolkningssammansättningen: Utvecklingen av turistnäringen och ökad invandring har förändrat befolkningssammansättningen på Jeju. De som har flyttat dit från andra ställen använder mestadels standard koreanska, vilket ytterligare minskar användningen av Jeju-dialekten.
5. Påverkan av media och utbildning: Spridningen av massmedia som TV, radio och internet samt ett utbildningssystem centrerat kring standard koreanska har ökat exponeringen av standard koreanska betydligt mer än Jeju-dialekten.
UNESCO:s klassificering betyder att Jeju-dialekten erkänns som ett oberoende språk med unika kulturella och språkliga värden, snarare än enbart en dialekt. Detta har också lett till ett internationellt erkännande av den akuta betydelsen av att bevara Jeju-dialekten, vilket har haft stor inverkan på utvecklingen av olika policyer och program för att bevara och föra vidare dialekten.
4. Slutsats
Jeju-dialekten är en värdefull kulturell arv som bär på Jeju-öns historia och kulturella identitet, och är mer än bara en lokal dialekt. Det är glädjande att intresset för Jeju-dialekten ökar genom massmedia som dramat “Poksak Sogasuda”. Jag hoppas att dess unika charm och språkliga värde blir känt för fler människor, och avslutningsvis välkomnar jag er med “Välkommen” på Jeju-dialekt. [hon.jʌ.op.s͈ʌ.je]
